Radon
Radon i byggnader.
För att sänka radonhalten inomhus kan du vidta flera olika åtgärder
– till exempel täta mot marken, förbättra ventilationen eller installera radonbrunn. Innan du väljer någon åtgärd är det dock nödvändigt att du vet varifrån radonet kommer.
Radon är en ädelgas som ger upphov till joniserande strålning. Radon finns i marken i stora delar av Sverige och kan tränga in i byggnader genom otätheter i grunden eller källaren. Radon kan också avges från alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, som användes mellan 1929 och 1978.
En tredje källa till radon i inomhusluften kan vara att bruksvatten som kommer från djupborrade brunnar i radonhaltig mark.
Radongasen har då lösts i vattnet och frigörs i luften när man spolar vattnet inomhus till exempel då duschen används.
Inomhus kan radonhalten stiga till oacceptabelt höga värden.
I Boverkets byggregler anger vi högsta tillåtna radonhalt i nybyggda hus. För befintliga äldre byggnader anger Socialstyrelsen riktvärden för vad som kan betraktas som olägenhet för människors hälsa. Därutöver har Arbetsmiljöverket gränsvärden för arbetsplatser, gruvor och underjordsanläggningar.
Om du tror att du har förhöjd radonhalt inomhus bör du i första hand vända dig till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun. De kan hjälpa till med råd och eventuellt även mätning. Småhusägare kan söka bidrag för sanering av huset från länsstyrelsen i länet där de bor om radongashalten utgör en sanitär olägenhet.